Bostadskrisen i Europa: Ett växande ekonomiskt och politiskt problem
Bostadskrisen i Europa: Ett växande ekonomiskt och politiskt problem
EUROCONSTRUCT/EUROPA. April 2025
EUROCONSTRUCT/EUROPA. April 2025
Vid den senaste EUROCONSTRUCT-konferensen vintern 2024 stod Europas förvärrade bostadskris i centrum. Trots växande befolkningar och omfattande migration minskar bostadsbyggandet kraftigt i många länder. Detta driver upp hyrorna, förvärrar problemen med överkomlighet och skapar ett växande politiskt tryck. Ett förnyat fokus på bostadspolitiken – med bland annat utnämningen av EU:s första bostadskommissionär och flera nationella satsningar – visar att frågan nu intar en mer central plats på den europeiska agendan. Men i takt med att behoven vida överstiger utbudet krävs samordnade investeringar, genomgripande reformer och innovation för att långsiktigt vända utvecklingen.
Bostadsfrågan har seglat upp som en av de mest prioriterade samhällsutmaningarna i många europeiska länder, där bristen på bostäder är akut – trots att ämnet fått allt större utrymme i samband med de senaste politiska valen inom EUROCONSTRUCT-regionen.
Prognosen pekar på att det totala antalet färdigställda bostäder i de 19 EUROCONSTRUCT-länderna kommer att ha minskat med 13,1 % mellan 2021 och 2024.
I min presentation om den europeiska bostadsmarknadens framtidsutsikter vid EUROCONSTRUCT-konferensen i december 2024, lyfte jag särskilt fram den alarmerande nedgången i nyproduktionen av bostäder. Detta sker trots både stark befolkningstillväxt och omfattande invandring. Prognosen pekar på att det totala antalet färdigställda bostäder i de 19 EUROCONSTRUCT-länderna kommer att ha minskat med 13,1 % mellan 2021 och 2024. Minskningar noteras i 15 av dessa länder, med särskilt stora nedgångar i Sverige (-54,5 %), Finland (-45,5 %), Danmark (-28,8 %), Norge (-23,5 %) och Österrike (-22,2 %). Bakom dessa siffror ligger faktorer som stigande räntor (även om dessa nu stabiliserats något), höga byggkostnader, minskad lönsamhet samt ett alltför komplicerat regelverk.
Utsikterna för nyproduktionen är fortsatt svaga i flera länder, exempelvis Tyskland (-30 %), Österrike (-24,5 %), Frankrike (-16,8 %) och Italien (-7,9 %), där ytterligare nedgångar förväntas. Konsekvensen är att bostadsbristen förvärras, vilket driver upp både hyror och bostadspriser. Bostadsfrågan har därmed utvecklats till ett akut ekonomiskt, socialt och politiskt problem i stora delar av Europa.
Ett viktigt steg togs i december 2024 när EU-kommissionen utsåg Dan Jørgensen till unionens första bostadskommissionär, med ansvar för både energi och bostäder.
Mot denna bakgrund har bristen på prisvärda bostäder och ökande överkomlighetsproblem i många europeiska städer lett till ett kraftigt ökat fokus på bostadspolitik. Detta märks tydligt i flera länder som nyligen genomfört val. Ändå kvarstår gapet mellan behov och faktisk bostadsproduktion som en av de mest akuta utmaningarna i hela EUROCONSTRUCT-området.
Ett viktigt steg togs i december 2024 när EU-kommissionen utsåg Dan Jørgensen till unionens första bostadskommissionär, med ansvar för både energi och bostäder. Hans uppdrag är att ta fram en “Europeisk plan för prisvärda bostäder”, som ska adressera grundproblemen bakom bostadsbristen, föreslå lösningar för byggsektorn och stimulera bostadsinvesteringar. Planen inkluderar även en paneuropeisk investeringsplattform som ska attrahera både offentligt och privat kapital till prisvärda och hållbara bostadsprojekt, med stöd från Europeiska investeringsbanken. Ambitionen är att påskynda bostadsbyggandet genom en kombination av olika finansieringskällor och koordinerade insatser.
Under de senaste femton månaderna har sju nationella val hållits inom EUROCONSTRUCT-regionen – i Tyskland, Irland, Österrike, Frankrike, Storbritannien, Belgien och Portugal. I många av dessa val spelade bostadsfrågan en avgörande roll. Det politiska genomslaget har lett till att flera regeringar nu vidtagit konkreta åtgärder för att mildra krisen.
Efter det tyska valet har den nya regeringen föreslagit en infrastrukturfond på 500 miljarder euro över 12 år, där även bostadssektorn inkluderas. Trots detta kvarstår den allvarliga bostadsbristen. Den tidigare regeringens löfte om att bygga 400 000 nya bostäder per år från 2022, varav 100 000 sociala bostäder, har inte infriats. En färsk rapport från bostadsministeriet (20 mars 2025) visar att Tyskland behöver bygga 320 000 nya bostäder årligen fram till 2030, framför allt i storstäder som Berlin, München och Frankfurt. Under 2024 färdigställdes endast 255 000 bostäder – ett år då antalet beviljade bygglov sjönk för tredje året i rad.
Tabellen nedan visar vilka länder som lider av särskilt svår bostadsbrist, framför allt i urbana områden (för de länder där officiella mål för bostadsbyggande finns tillgängliga). Den illustrerar hur det faktiska byggandet 2024 i flera fall endast motsvarar hälften av det årliga behovet – som i Portugal, Sverige och Spanien.
*Uppdaterat sedan den 98:e EUROCONSTRUCT-konferensen (december 2024).
Finland: Det officiella behovet om 37 000 nya bostäder per år anses vara för högt. Andra prognoser pekar på att det årliga behovet snarare ligger kring 29 000 fram till 2030.
Irland: Reviderade mål från regeringen visar att behovet har ökat från 33 000 till 50 500 bostäder per år fram till 2030.
Nederländerna: Det ackumulerade underskottet hittills innebär att det framtida behovet närmar sig 120 000 nya bostäder per år under perioden 2025–2030.
Spanien: Planen löper ut 2025, men målet för de 184 000 bostäderna har en mer långsiktig tidshorisont.
Storbritannien: Sir Keir Starmer upprepade sitt åtagande om att bygga 1,5 miljoner nya bostäder till 2030.
Slovakien: Det finns ingen tillgänglig bostadsplan, men baserat på Slovakiens nuvarande bostadsbestånd (426 bostäder per 1 000 invånare) i jämförelse med genomsnittet inom EC-15 (525), skulle Slovakien behöva ytterligare 540 000 bostäder.
Uppgifterna ovan baseras på flera olika källor, bland annat från EUROCONSTRUCT-medlemmar. Eventuella luckor i informationen återspeglar antingen avsaknaden av officiella bostadsplaner eller brist på tillgängliga uppgifter.
I Portugal föll minoritetsregeringen i mars, kort efter lanseringen av en investeringsplan på 2 miljarder euro för att bygga 33 000 bostäder till 2030 – främst riktade till låginkomsttagare. För att möta det faktiska behovet måste dock produktionen tredubblas, till omkring 70 000 bostäder per år senast 2029.
I Belgien saknas fortfarande en konkret plan, trots valet i maj 2024.
I Italien pågår diskussioner, men landet kämpar redan med stora utmaningar kopplade till överkomlighet.
I Storbritannien, där Labour återtog makten med egen majoritet i juli 2024, bekräftade premiärminister Sir Keir Starmer sitt löfte om att bygga 1,5 miljoner bostäder till 2030 – vilket motsvarar nästan 1,5 gånger byggtakten under 2024.
I Irland har bostäder varit en politisk huvudfråga i nära ett decennium. Den nya regeringen bygger vidare på den tidigare satsningen “Housing for All” med en uppdaterad och fullt finansierad plan för ökat bostadsbyggande. Fokus ligger på att främja ägt boende, startbostäder och sociala bostäder samt anpassade lösningar för äldre och för landsbygdsområden. Behovet är dock fortsatt stort – i genomsnitt krävs 50 500 nya bostäder årligen fram till 2030, i ett läge präglat av planeringsutmaningar, låg lönsamhet och finansieringssvårigheter.
I Ungern har ett snabbt stigande bostadsbehov kombinerat med låg nyproduktion drivit upp priserna, vilket försvårar tillgången till prisvärda bostäder. Behovet av nya bostäder är nu nästan dubbelt så stort som antalet färdigställda bostäder 2024.
I Polen beräknas bostadsunderskottet uppgå till två miljoner bostäder. Regeringen har lanserat ett nytt bostadsprogram, “Nyckeln till bostad”, med målet att bygga 15 000 nya sociala och kommunala lägenheter det första året, och därefter 40 000 per år fram till 2030. Någon samlad nationell uppskattning av det totala bostadsbehovet saknas dock.
Sammanfattningsvis är bostadssituationen i många EUROCONSTRUCT-länder extremt ansträngd, och överkomlighet förblir en kritisk fråga i Europas städer. En kraftig ökning av nyproduktionen är avgörande, vilket kräver ökad byggkapacitet, effektivare planeringsprocesser, fler byggnadsarbetare, tillgång till finansiering och mer hållbara byggmetoder. Regeringar över hela Europa arbetar nu aktivt med att ta fram politik och incitament som kan främja byggandet av prisvärda bostäder och hyresrätter. Det står klart att bostadsfrågan har blivit en nyckelfråga på den europeiska politiska dagordningen.
Texten är skriven av Annette Hughes, EY Ireland Economic Advisory Services Director. EY Ireland är medlem i det europeiska analysnätverket EUROCONSTRUCT som du kan läsa mer om här. Sverige representeras i nätverket av Prognoscentret.
